Hörneå bys hemsida www.becken.se
Hörneå hamnar 1809
Analysen fortsätter om hamnar i anslutning till byarna Bäck och Hörne, nu vid tiden för kriget mot ryssen 1809. Tidigare artiklar har berättat om följande hamnar;
1) Bäcksvadet-Skeppsholmen-Bjennön
2) Hamnskär
3) Storhamnen
Kriget 1809 har uppmärksammats i ett flertal artiklar på Becken-Webben, med egen titelsida. Då - 1809 den 5:e juli - marscherade ryssen söderut från Umeå utmed gamla landsvägen. Svenskarna hade stabsplats vid Herrgården på Järnbruket vid forsen i Hörne, idag kallat Bruket. Där blev svenskarna illa överraskade av ryssen.
Här studeras en karta från krigsarkivet om "Affairen i Hörne Fors (bild 1). Kartan förefaller vara ritad i efterhand, med markerade trupprörelser i olika skeden och dito försvarsställningar. Karta visar även kustlinjen som byarna Bäck och Hörne hade gemensam 1809. Storhamnen och även Hamnskär var särskilt markerade. Bäcksvadet-Skeppsholmen-Bjennön låg i svenskarna bakre område, söderut utmed Långedsvägen. Till denna hamn hade man inte ritat vägar. Man noterar Bäcks by. I byn synes två "kors" vara markerade av okänt syfte. Detta kan ha varit uppsamlingsplats för döda. Fokus var annars på Hörnefors där svenska staben hade supé i brukets herrgård då ryssen anföll. Från Bruket fanns vägar söderut mot Hamnskär, på båda sidor om Hörneån. En mycket tydlig väg var även markerad i sydvästlig riktning mot Storhamnen.
Bild 1. Karta med ursprung i krigsarkivet som markerats, över "Affairen i Hörne Fors" den 5:e Juli Anno 1809. En röd streckad linje följder den väg som kartan markerat från centrala Hörnefors, då motsvarande dagens "Bruket" och Storhamnen.
Gamla kartor ritade med gammal mätteknik är inte helt överensstämmande med dagens. I kustbandet förändras även kartbilden till följd av landhöjning vilket varit tema för denna artikelserie med början för 8000 år sedan. Angående copyright kring gamla kartor hänvisas till en tidigare artikel.
Bild 2. En modern karta har här lagts ovanpå den i bild 1. Man förvånas över hur noggrannheten var, trots dåtida lantmäteri. Dessvärre är det svårt att exakt jämföra dagens skogsvägar och stigar med dåtidens markeringar.
Man har ofta förundrats över den mångfald av vägar som leder ned till badplatsen vid "Gråbergslandet". Huvudvägen heter idag "Gråbovägen", och motsvarar 2-metersvägen i bild 3. Det skiljer ungefär 100 år mellan vägarna, från 2 m, 3 m och 4 meter över havsnivån. Den äldsta vägen bör således vara anlagd på 1600-talet. Detta stämmer väl överens med analyser av höjdkurvor vid 1500-talet då Storhamnen inte ännu var mogen som skyddad hamn. Dessutom var det en vik som skar in på platsen för de markerade vägarna i bild 3. Skillnaden 250 år senare vid 1700-talet var stor då hamnen formats väl av topografin.
Bild 3. Här görs en annan analys genom att mäta höjd över havet för de vägar som leder ned mot dagens badstrand vid "Gråbergslandet" eller vad stranden nu må heta. En blå skugga på platsen för Storhamnen visar ungefärligt höjdkurva för 3 meter, dvs Storhamnens utbredning kring år 1700.
Idag finns en stig som går rakt över Gråberget. Denna stig synes vara densamma som var markerad 1809. En förlängning av stigen är markera i bild 3 med röd streckad linje. Vägen passerade söder om det som då kallades "Sandvikstjernen". Idag är detta en sumpmark som heter "Sjöfågelstjärnen" (se bild 3). Man kommer fram till Storhamnen, och det synes vara dess västra brant som tjänat som hamn. I väster stiger en bergsklack upp, 12 meter över havet. På toppen är två fornlämningar markerade. Dessa lär inte vara bronsåldersrösen då berget då låg under vatten. Möjligen handlar det om vårdkasar. Området måste besökas - så resonerar i alla fall de med intresse för gamla hamnar och landhöjning - förmodligen en liten skara.
"Skallerhamnsskatan" heter halvön utanför Storhamnen. Dess högsta punkt är idag 2 meter över havet, och var förr ett beryktat grund som säkert många skepp gick på. Grundet kom upp som ett skär kring år 1800. Det skallrade nog i skrovet då man gick på grundet, om man hade tur. Om man hade otur stannade det säkert inte vid lite "skaller". Man kan förmoda att "Skallerhamnsskatan" har ett och annat skeppsvrak på sitt samvete.
I nästa artikel flyttar vi oss fram till sekelskiftet 1900.
Gunnar Engström, 2023-12-10
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se